DÄ den psykiska ohÀlsan i skolan ökar, blir arbetet med konflikthantering allt viktigare. Det Àr ocksÄ sÄ att i mÄnga situationer Àr det oundvikligt att undfly konflikter. Eftersom arbetet med konflikthantering Àr mycket tids- och energikrÀvande, var syftet med denna studie, att undersöka hur lÀrarna upplever detta arbete. Syftet var Àven att se vilka konflikthanteringsmetoder som finns och anvÀnds. Studien Àr gjord med en kvalitativ metod, dÀr tolv lÀrare intervjuades med hjÀlp av sex semistrukturerade frÄgor.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka stödpersonals upplevelser av konflikthantering i skolans vÀrld. Kvalitativ metod med en abduktiv ansats anvÀndes för att bilda underlag för intervjuer med kuratorer, skolsköterskor och beteendevetare pÄ gymnasie- och högstadieskolor. Nio intervjuer genomfördes och analyserades genom meningskoncentrering, vilket gav tre olika huvudteman: stödpersonalens arbete, resurser för konflikthantering och förbÀttringar i konflikthantering i skolan. Resultatet visade att samtal, förÀldrastöd och sociala aktiviteter ansÄgs vara viktiga hjÀlpmedel för att kunna handleda eleverna i konflikter. Dock visade analysen att det behövs bÀttre förutsÀttningar för att ge eleverna stöd i konflikthantering.

Syftet med denna studie var att undersöka hur konflikthantering sker i praktiken pÄ ett antal förskolor samt pedagogers syn pÄ konflikthantering. Studien genomfördes pÄ fyra olika förskolor. För att utföra denna studie gjordes ett kombinerat metodval. Vi har anvÀnt oss av observationer i barngrupp för att fÄ en bild av konflikthantering i praktiken. Observationerna kompletterades med intervjuer med en pedagog frÄn varje observerad barngrupp.

VÄrt syfte med undersökningen har varit att med hjÀlp av intervjuer ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger sÀger sig arbeta med konflikthantering. Vi valde att intervjua fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. BÄda förskolorna arbetar med arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. Pedagogerna talar om ett brett arbete som innefattar förebyggande arbete, akut konflikthantering och uppföljande arbete. Det arbete som pedagogerna berÀttar om kan till stora delar relateras till arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik.

I denna studie har syftet varit att studera barns konflikthantering i förskolan. De metoder som anvÀndes i detta arbete var gruppintervjuer med barnen och observationer av barns konflikthantering i den fria leken. Detta med utgÄngspunkt i Husserls fenomenologi som handlar om att se fenomen sett frÄn individens perspektiv. Dessa dokumenterades med videoinspelning och loggbok. Resultaten visade att barnen hade flera rika och varierande lösningar pÄ konflikter i förskolan.

I denna c-uppsatts problematiseras omrÄdet konflikthantering och anledningen till att mÀnniskor hamnar i konflikter. Syftet Àr att beskriva hur pedagoger i den dagliga skolverksamheten arbetar med konflikthantering samt om de har nÄgra speciella metoder eller strategier. Vi anvÀnde kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod till vÄrt arbete. Syftet bröt vi ner i tre frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ frÄgor hur pedagoger arbetar med konflikthantering, deras tankar, erfarenheter och upplevelser inom omrÄdet. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr vi har tagit i beaktning, utifrÄn ett forskningsperspektiv, att mÀnniskan hela tiden pÄverkas av sin omgivning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka faktorer som kan vara av betydelse för att möjliggöra konflikthantering i det dagliga arbetet. Vi menar att om möjligheter skapas och initiativ tas frÄn ledningens sida sÄ kan organisationen utvecklas i en positiv riktning. Studien grundar sig delvis pÄ teorier om vikten av att ha en tydlig struktur som uppfattas av medarbetarna som rÀttvis och att konflikter kan fÄ konsekvenser för hela organisationen. Studien Àr av kvalitativ design och Àr utförd inom Àldreomsorgen i en kommun i södra Sverige. Analysen visar att faktorer som: tydlig arbetsstruktur, gemensam vision och mÄlsÀttning, utbildning inom konflikthantering, tydlig och öppen kommunikation, att ta sig tid till konflikthantering, att vara professionell och neutral och att ta ansvar och visa respekt har en betydande inverkan vid konflikthantering.

Hur konflikthantering mellan barn och mellan vuxna hanteras pÄ f-6 skolan "Lillskolan"..

I denna litteraturstudie har synen pÄ konflikthantering och speciellt elevledd konflikthantering belysts ur ett sociokulturellt perspektiv. I forskningen som undersökts belyses flera metoder som baseras pÄ peer mediation, nÄgot vars pedagogiska implikationer lyser med sin frÄnvaro i den svenska skoldebatten. Denna systematiska litteraturstudie belyser internationell forskning kring elevledd konflikhantering och diskuterar sedan detta i relation till det svenska skolsystemet. Efter nÀrmare granskning av internationell forskning kring peer mediation framkommer bÄde risker och positiva resultat. Speciellt i elevers förhÄllningssÀtt och lÄngsiktiga strategier till konflikthantering ser vi nÄgot som potentiellt kan gynnas av peer mediation..

Konflikter Àr nÄgot som ofte förekommer i skolan, dock uppfattas konflikter vanligen som negativa och svÄra att lösa. Litteraturen tar upp konflikters betydelse och vikten av att hantera dem direkt. Konflikthantering Àr avgörande för barns instÀllning till konflikter och möjligheten att uppfatta dem som utvecklande Àr viktigt. Problematiken med genusperspektiv som ett svÄrdefinierat begrepp tas upp och den allmÀna uppfattningen om de olika könen diskuteras. Syftet med denna uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ arbetet med konflikhantering utifrÄn ett genusperspektiv.  Uppsatsen belyser Àven hur lÀrare uppfattar skillnaderna i att lösa konflikter mellan könshomogena eller könsheterogena grupper.

Den hÀr studien syftar till att bidra med kunskaper om pedagogers definitioner ochförstÄelse av konflikt och konflikthantering i förskolan. Studien Àr kvalitativ ochsemistrukturerade intervjuer utfördes med Ätta kvinnliga pedagoger som arbetar ifyra olika förskolor. Resultatet visade att det Àr otydligt om pedagogernakontinuerligt samtalar kring konflikter och konflikthantering i arbetslagen.Pedagogerna beskriver hur de arbetar ute i förskoleverksamheten med konflikter ochkonflikthantering, ett arbetssÀtt Àr att de gÄr ned till barnens nivÄ och samtalartillsammans med alla som Àr inblandade i konflikten. Resultatslutsatser var attpedagogerna anser att det Àr svÄrt att veta nÀr de ska ingripa och medla, vem ellervilka av barnen det Àr som talar sanning och/eller om det Àr nÄgot av barnen som farmed osanning. Pedagogernas definitioner om barns konflikter Àr att en stor del avkonflikterna handlar om barns kÀnslor samt vilken utvecklingsfas barnet befinner sigi just nu bÄde sprÄkligt och ÄldersmÀssigt..

Denna uppsats handlar om konflikthantering utifrÄn ett enhetschefsperspektiv. FrÄgestÀllningarna som vÄr uppsats bygger pÄ Àr: Hur menar de intervjuade enhetscheferna att de hanterar konflikter mellan medarbetarna vid verksamhetsutveckling? Hur reflekterar enhetschefer kring konfliktbegreppet? Vilka redskap anser enhetschefer att de behöver för att utföra god konflikthantering? Som metod till vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Vi har gjort fyra halvstrukturerade intervjuer med enhetschefer inom Àldreomsorgen. I resultat delen har vi bearbetat intervjumaterialet genom att koda och kategorisera enligt grund teori. I analysen har vi kopplat samman vÄrt empiriska material med förÀndringsperspektivet, det situationsanpassande ledarskapet, rollteori samt symbolisk interaktionism..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ förskollÀrares syn pÄ konflikter samt hur de sÀger sig hantera dem. Jag vill ocksÄ undersöka vad de gör för att förebygga konflikter. Intervjuer med öppna frÄgor anvÀndes som metod för att söka svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar.I studien framkommer att samtliga förskollÀrare har samma syn pÄ konflikter och hanterar dem ungefÀr pÄ samma sÀtt. Det viktigaste Àr inte att lösa konflikterna utan hur man bemöter barn i sjÀlva hanteringen. Att lyssna, vara tydlig och respektera barn Àr en förutsÀttning för en konstruktiv konflikthantering.

Anledningen till detta arbete var en artikel som beskrev hur lÀrare kÀnner frustration över att de Àgnar betydande del av sin lektionstid till konflikthantering och socialisering av eleverna. En stor del av lÀrarna var osÀkra pÄ sina befogenheter och ansÄg sig inte ha fÄtt utbildning i konflikthantering i lÀrarutbildningen. Syftet med undersökningen blev dÀrför att fÄ en bild av hur lÀrare ser pÄ arbetet med att hantera konflikter. Arbetet inleddes med litteraturstudier i Àmnet för att se vilka metoder och arbetssÀtt som finns kring konflikthantering. Till studien valdes en kvalitativ undersökning för att fÄ mer personliga svar och Äsikter frÄn de deltagande lÀrarna.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur tvÄ skolor arbetar med konflikthantering i skolan. Genom studien ville vi ta del av tankar och erfarenheter kring konflikthantering hos lÀrare som undervisar i Är 1-3 i en kommun i mellansverige samt ta reda pÄ hur de arbetar för att förebygga och hantera konflikter mellan elever i skolan. Den datainsamlingsmetod som anvÀndes i undersökningen var intervjuer. Den teoretiska referensramen behandlar litteratur om konflikthantering. Resultatet av studien visade att de flesta lÀrare uppfattade konflikter bÄde som positivt och negativt.